Mitt i livet på Jennylund

Alla inlägg den 5 oktober 2012

Min Boxertik Wilma, var tvungen att .....

Kommentera

Av S - 5 oktober 2012 10:34

God Förmiddag Fina Du.

Något som jag då inte haft möjlighet att berätta för dig, eftersom jag har haft

bloggtorka ska jag nu passa på att förtälja dig, om något som hände den juni i år.

Jag var tvungen att, ta ett av mitt livs svåraste beslut ... Wilma finns inte mer,

jo förståss hon är en voffsingängel, och jag saknar henne så oerhört mycket.

Hon var min trogna vän i tio år, men hon orkade inte mer ... man kommer inte

över ett så svårt beslut, man bara vänjer sig efter ett tag. Å vad jag älskade henne

och fortfarande gör. När detta hade hände, så skrev jag detta på facebook ...

så att du kan läsa om du vill!

MIN ÄLSKADE WILMA 2002 - 2012 ÄLSKAD OCH OERHÖRT SAKNAD

Det här är vad jag då skrev på FB när det hade hänt!

Känner att jag behöver skriva av mig till dig min vän ♥

Idag har jag tagit ett så svårt beslut, mitt hjärta blöder och tårarna strömmar.

Jag har ringt veterinärhuset i S-svall …. Fått en tid imorgon klockan 14 …

Då ska min älskade och trogna bästa vän Wilma, få gå över regnbågsbron,

till landet där ingen smärta finns mer. De senaste två dagarna har hon blivit sämre,

juvertumören har blivit så stor och otäck. Hon har blivit så trött och mår inge bra.

Vi var hos veterinären för en månad sen, då trodde dom att hon kanske skulle

få leva den här sommaren ut. Hon hade fått metastaser också.(fick veta för ett år

sedan om den då lilla juvertumören, men dom kunde inte operera) Men hon orkar

inte mer, jag vill absolut inte att hon ska lida någonting, Min älskade och trogna

bästa vän sedan 10 år, hon har haft ett underbart och fritt liv här på Jennylund,

på ängar och i skogen på vår gård inge koppel här inte, innerligt älskad av

en stor familj. Så detta är en så stor sorg för oss alla, men oundvikligt.

Vi samlades alla här hos oss idag för att egentligen fira pappsen i huset som fyllt år.

Men så fick jag ringa veterinären, jag såg på Wilma att hon inte orkar.

Det var som om det var meningen, att vi samlades, fick vara nära Wilma allihopa ….

Alla fick ta ett varmt farväl med pussar, kramar. Imorgon åker Jag, G och Mia

tillsammans med vår älskling, för att hjälpa henne över regnbågsbron,

det blir en tung, tung dag. Vi tar med henne hem till Jennylund, där hon

ska få en fin grav. Sen blir det till att plocka fram alla dom roliga minnena som vi haft tillsammans, som Wilma har bjudit mig och oss på genom alla åren.

Nu ska jag försöka somna, så att dagen i morgon inte blir ännu mer jobbig

än vad den kommer bli. Jag ska erbjuda Wilma soffan i natt,

där hon inte brukar få ligga, men där hon helst vill ligga … hon har faktiskt när

hon fått chansen smygit upp i soffan, men när hon hört att någon i huset

vaknat och gått upp ur sängen, har hon smygit ner i tron att ingen märkt nåt,

min spillevink …… ♥ JAG ÄLSKAR DIG AV HELA MITT HJÄRTA MIN TROGNE VÄN ♥

Wilma ♥ hoppas du förlåter mig för att jag var tvungen att ta detta svåra beslut ♥

Du ska veta att hon var beredd, när vi kom till Veterinärhuset.

Hon brukade alltid skaka och mjälla, när vi var på veterinärbesök tidigare.

Men inte denna gång, hon var så lugn ... precis som om hon förstod och var tacksam.

Sedan jag hade beställt tiden hos veterinären, dagen innan, så vek hon inte från

min sida! Hon var med oss, när vi förberedde graven på förmiddan.

Hon t.o.m visade var hon ville ligga, hur jag vet det ... jo det ska jag berätta.

Innan min son körde fram minigrävarn, så åt jag på en smörgås, jag gav

halva till Wilma, då tar hon den går fram till platsen, lägger ner den och

börjar gräva en liten grop. Lägger mackan i gropen och grävde över,

och tittade på mig. Det var precis som om den tar jag senare!

Återgår till när vi hade kommit till veterinärhuset.

Vi hade med oss Wilmas härliga rosa saccosäck, som hon älskade att ligga i.

Lade den på golvet, hon satte sig i den hur lugnt som hellst. Efter den första lugnande

sprutan lade hon sig ner. Vi grät floder, kramade och höll om henne och talade om

hur mycket vi älskade henne. Sen kom den andra sprutan efter ca. en kvart ...

som var en evighet tyckte vi .... Då somnade vår älskade Wilma för gott.

Sen när allt var över, så vi for hemåt, med Wilma på sin saccosäck bak i bilen.

Gjorde iordning henne för gravsättningen, hon fick mjuka filtar runt sig,

liggandes på sin saccosäck med plåt runt, så inget djur skulle gräva där.

Vi gjorde ett kors, planterade blommor på graven och en lykta ..... sen kom alla

barnen med sina familjer ... det var skönt att vi samlades. Sen stod vi vid graven och

sjöng Wilmas favoritvisa (hon vart alltid så himla glad när man sjöng den)

Imse wimse spindel.

Nä nu kan jag inte fortsätta skriva, för jag ser inte genom tårarna.

Önskar dig en härlig höstdag Min Vän

Var rädd om dig och varandra

Allmänt · Mina härliga hundar · Wilma

Dela · Kommentera

Tidigare månad - Senare månad

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Sök i bloggen

Kalender

Må

Lö

Sö

<<<

Oktober 2012

>>>

Nätbutiker jag gärna besöker

www.broarne.se

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Visa statistik