Senaste inläggen
Har nu varit hemma några timmar,
efterlängtad av voffsingarna mina.
Hade varit i Fränsta på Tupperware-party hemma hos
minstingen, det var hennes första egna party.
Riktigt trevligt hade vi, summa sumarum vart
det 8 gäster. Samt lilla Lewisia, som underhöll oss
tillsammans med kattungen Ville ... kissen fick tokfnatt,
vad vi skrattade åt den. Den vart nog lite hispig
när det var så mycket folk.
Det hade kommit många nya plastvaror, sen jag var på tupperware-party sist, måste vara två år sen kanske.
Ganska dyra grejer, men otroligt hållbara.
Beställde dessa varor.
Har flera av dessa burkar sedan tidigare,
men så användbara
En vitlökspress
Såg denna bild på nätet, vad man mer kan
använda tupperware till, en fladdermusfångare.
Jag avstår nog att använda min burkar till det.
Minstingen bjöd på en utsökt hallon/blåbärspaj,
med vaniljsås, och förståss kaffe.
Du bjöd på ett riktigt trevligt party.
Älskade Minsting
Hej igen min Fina Vän.
Som jag skrev i mitt förra inlägg, så är jag så
hjärtinnerligt tacksam över så mycket i mitt liv.
Min älskling sedan 39 år,
våra fyra älskade barn,
.... barn och barn ... dom är ju vuxna alla,
likväl är dom våra underbara och omtänksamma barn.
Våra underbara och härliga barnbarn, som nu är
åtta till antalet. Vi har faktiskt fått ett barnbarn varje
år sedan -02, det vart ett överhoppat år -06).
Den yngsta är snart 10 mån, den äldsta snart 9år.
Väldans effektiva har våra barn varit, naturligtvis med
hjälp av sina andra hälfter. Det har ni gjort bra..
Jag är så tacksam för att vi kan bo som vi gör.
Jag har världens bästa bästis Gun, vi har varit vänner
genom hela livet, sen vi var tre år gamla.
Jag har en så stor och omtänksam släkt.
Att jag har mina älsklingsvoffsingar, Wilma och Mela.
Mina underbara vänner.
Jag är tacksam över ännu fler saker i mitt liv,
men kan ju inte skriva alla här, för då bidde
det för långt att skriva och läsa.
Bjuder på några bilder på en del av det,
som jag är så oerhört tacksam över.
Våra döttrar
Våra söner
Våra fyra fantastiska och omtänksamma barn.
Älskar er så himla mycket.
Alla våra härliga barnbarn.
Emma, Elin, Ebba, Eddie, Oskar,
Madicken, Lewisia och Jenny
Min Bästis Gun & Jag
Mina Voffsingar
Du kanske förstår att jag är världens rikaste, om inte oerhört tacksam för allt det jag har.
Nu ska jag göra mig iordning, ska till minstingen
min på tuppewearparty. Första gången hon ska ha
ett party själv. Få se om det kommit lite nytt på plastfronten.
Ha en underbar kväll Du Fina
Idag vill jag skriva om tacksamhet.
För tacksamhet är en underbar känsla och en väg mot lyckokänslor. Tacksamhet är viktigt för det visar vad som
är värdefullt, att allt är värdefullt litet som stort.
Tacksamhet är en startknapp och att stanna upp på samma
gång. När du tänker på vad som betyder mest för dig,
hur lycklig du är som får ha det där i ditt liv, tar du inte
för givet och när du ser och accepterar värdet av andra människor, livet, det enkla faktum att du fick äta frukost
du själv valt imorse och att du sov i en säng i natt,
att det finns luft att andas, är det en start för att
uppskatta och vilja dela den känslan.
Du är tacksam för de människor du älskar och som betyder
mycket för dig, att stanna upp och inse deras verkliga
värde för dig, hur mycket rikare de gör ditt liv,
får dig att vilja dela känslan med dem. Gör det!
Tala om för din mamma/pappa/syster/bror att du älskar
henne/honom och är tacksam för att dom finns i ditt liv.
Tala om för dina vänner att dom betyder väldigt mycket,
och att dom berikar ditt liv.
Tala om det ur din egen känsla, utan att kräva ett svar.
Det är en gåva du ger. Det är en gåva du tar emot.
Tala om för världen, att du är lycklig och glad över att få
finnas här, för allt du upplever och får känna, tänka och skapa.
Idag ville jag skriva om tacksamhet
för jag tycker det är så viktigt.
Nu är det strax dags, för mig och Mela att fara till slottet.
Det är hundkurs ikväll ... Jippi. Förra veckan var det inställt, drottningen var sjuk! Så du må tro att vi längtat.
Det är verkligen något som jag ser fram emot varje vecka,
det är aldrig tråkigt på kursen! Carita ( vår drottning )
är en så duktig, snäll, omtänksam och humoristisk
instruktör, så jag är så glad att jag fick plats i gruppen!
I torsdags gruppen är det ingen av dom 7 hundarna,
som är av samma ras. Jag har inte lärt mig alla raser ännu,
får återkomma med det. Det är roligt att få
se hur andra raser funkar.
Själv har jag bara erfarenhet av
Boxer, Bullmastiff och Drever. Som jag varit ägare till.
Då kanske du undrar, var Drevern är ..
Jo, det ska jag berätta.
Hon heter Kia, vi hade haft henne sen hon bara
var ett litet knyte -96. Men hon var inte någon
social hund, det är väl drevern i henne.
När sen svärfar dog -03,
så fick Kia flytta hem till svärmor ett tag,
(dom brukade låna henne ibland, för dom gillade henne så)
Så att det inte skulle bli så ensamt.
Vi hade ju Wilma vid den tidpunkten, hon var då ett år.
Kia var aldrig riktigtförtjust i Wilma, sen dagen
vi hämtade hem nya valpen.
Men Kia vart kvar hos svärmor, dom var som l
er och långhalm. Hon fick det så bra, fick vara
en enmanshund, det passade henne.
Dom är oskiljaktiga, man kan tro dom är tvillingsjälar.
Så Kia har fått det så bra.
Nu i år fyller faktiskt Kia 15år, ett långt och lyckligt
liv har hon haft och har fortfarande.
Så kry, men ibland lite disträ, inte konstigt när man
ändå är 15 år, alltså 105 människoår.
Vi har lånat Kia många gånger.
För vi älskar henne fortfarande. Sen hon flyttade
så vart vänskapen mellan Wilma och Kia så
mycket bättre. Riktiga vänner.
Nu drar klockan iväg, måste göra oss iordning.
Ha det så gott tills vi hörs igen Min Fina Vän
GoKväll Fina Rara Du!
Hur många gånger har man inte gått in i något med
en inställning som absolut inte gagnar vare sig resultat,
utförandet eller känslan under tiden.
Det kan vara inställningar som t ex
"jag vill egentligen inte det här men jag gör det
för den och dens skull" eller"åh vad jag mår dåligt att
göra sådana här saker" eller "varför sa jag ja till det
här när jag egentligen inte vill" eller
"det här kommer aldrig att fungera"
Med den här inställningen är riskerna riktigt stora att
det går käpprätt åt...ja ni vet vad.
Så varför över huvudtaget göra något tills man
förmår ändra inställning. Kan man inte ändra
inställning kanske det inte är just det här man ska göra.
Man kanske då bör tänka igenom riktigt ordentligt
anledningen till att man företar sig att göra just det här.
Kan hända är det någon annans förväntningar,
vilket oftast går att förändra om man helt ärligt
förklarar läget. Kanske är det dags att släppa taget.
Så om du står inför något beslut där du känner dig
osäker eller tudelad tipsar jag om att plocka upp själva
anledningen till att du gör detta.
Då kommer det ofta svar som man inte
hade räknat med.
Kom också väl ihåg att allt du känner är helt ok.
Alla känslor som vibrerar inom dig är helt ok och
en nödvändighet för att ta dig framåt från nu.
Så kämpa inte emot det du känner utan lyssna istället
på vad känslorna försöker säga dig och agera sedan
utifrån det. Se dig sedan omkring i din närmaste omvärld
för det är där du ser effekten av dina känslor, tankar och ageranden. Vad du ser är vad du själv skapat.
Av den enkla anledningen har du också möjlighet
att skapa det liv du vill ha.
What goes around comes around
Jag tycker att jag smaschar flera slöa getingar,
varje dag. Dom randiga oinbjudna gästerna tar sig in
i huset lätt, genom att jag tycker om att ha ytterdörren
på vid gavel. Både för voffsingarna och den härliga
luften skull. Jag vet, jag kan ju stänga dörren,
men snart måste ändå dörren vara stängd, pga av årstiden.
Tänker varje gång, när jag har ihjäl en geting,
nu är det väl slut.
Men inte då, det kommer bara fler och fler.
Tänkte att jag skulle googla på getingar, för att läsa
hur dom funkar. Väldigt intressant faktiskt,
men även ruggigt, har aldrig gillat getingar.
Kanske till färgen då, efter som dom är svart/gula,
som mitt favoritlag AIK.
Visste du att:
Getingboet byggs genom att getingen tuggar avgnagt
trä med sin saliv så att det papperliknade materialet bildas.
I boet finns sexkantiga celler, med öppningen neråt.
Boet innehåller ägg, larver och puppor.
Ett stort bo kan innehålla flera tusen getingar.
Vuxna getingar äter frukt och nektar,men matar sina
larver med tuggade insekter. Dom är skickliga flygare,
med ganska god syn, så dom fångar insekterna i flykten.
Det är bara honorna som har en gadd, som är kopplad
till en giftkörtel. Gadden lossnar inte vid stick,
utan kan användas gång på gång.
Getingarnas svartgulrandiga bakkropp är varningsfärger
som signalerar att den har försvar mot rovdjur.
Getingarna bor i ett samhälla, alltså getingboet.
Innevånarna där är hanar, honor och
arbetare ( sterila honor )
Parningen (svärmningen) sker under sommaren,
efter parningen dör hanarna.
Sen efter övervintringen, söker den befruktade honan,
upp en ny boplats, där hon lägger de första äggen.
När äggen kläckts till larver, matar hon dom
tills dom utvecklats till arbetare.
Arbetarna tar sen över driften av boet.
Då blir honan boets drottning, vilket betyder
att hon helt ägnar sig åt att matas och lägga ägg.
Vi har flera olika arter getingar i Sverige som exempelvis
vanlig geting, rödbandad geting och husgeting.
Ett getingbo överlever bara en enda sommar.
När hösten kommer dör samhället, och endast de
honor som lämnat boet och blivit befruktade övervintrar.
Så det gäller då på våren när man ser den första getingen,
som alltså är honan ... förgöra den.
Eller förflytta den, flera mil ... om man inte vill döda den.
Getingen är faktiskt, hur man än vänder och vrider på det
... en nyttoinsekt, getingen håller andra skadeinsekter
på avstånd från trädgården, genom att äta dom.
Vilket fall somn hellst så älskar inte jag
närgående och slöa getingar.
Huvaligen, vad det kryper i kroppen,
efter alla getingbilder, eller vad tycker du?
Skulle stänga av tv´n ikväll,
men fastnade vid en så bra och
intressant dokumentär på 1½ timme på svt.
Inte kunde jag lägga mig då.
Vilken hjältinna och förebild
Sampat Pal Devi
En enormt intressant dokumentär, om kvinnors hemska livssituation i Indien. Filmen handlade om en färgstark och karismatisk kvinna vid namn Sampat Pal Devi född 1947!
Hon giftes bort av sin familj, vid 12 års ålder.
Hon hade fött 5 barn vid 15 års ålder. Efter att hon
lämnat sin man, levde hon i svår fattigdom, och
misär med sina barn på landsbygden.
Nu lever hon med en man ur en högre kast.
Sampat Pal vart så engagerad i orättvisorna mot
Indiska kvinnorna på samhällets botten. Kvinnor som vart
utsatta för tvångsgifte, våldtäkter, misshandel
... dom hade inget människovärde ... !
Hon var så omtänksam mot alla flickor och
kvinnor som sökte hjälp hos henne, hård men rättvis.
Så hon startade upp en grupp, ” Gulabi Gang ” (Pink Sari).
I sina rosa saris går de fram. Kvinnorna i ”det rosa gänget” som med sin karismatiska ledare Sampat Pal Devi i
spetsen kämpar för kvinnorna från den allra
lägsta kasten i Indien. ”If you’re shy, you’ll die” är en av ledstjärnorna för kvinnorna, som drar stor uppmärksamhet
till sig när de löser konflikter för öppen ridå, på gator och
torg med allmänheten som vittne. I sin kvinnokamp
förlorar Pal egentligen fler strider än hon vinner vilket ofta
beror på hennes oförmåga att kompromissa.
Hon är varken osjälvisk eller ödmjuk, men alla hennes tillkortakommanden kompenseras av de frenetiska
attackerna på felande pappor, styvfäder och äkta män.
Hon bryr sig heller inte om anständighet vilket gör
henne till en fiende för de som förordar status quo.
En film om de enorma utmaningar som väntar den
som vill slåss för kvinnors rättigheter på den indiska
landsbygden.
År 2010 var det 20.000 medlemmar i Pink Sari.
Den mångfaldigt prisbelönta brittiska dokumentärfilmaren Kim Longinotto skildar det omvälvande arbete som dessa orädda kvinnor utför. Filmen är samtidigt ett porträtt av Sampat Pal som mot alla odds kämpat sig till den ställning hon har idag.
Jag vart helt tagen av denna dokumentär.
Denna film tycker jag borde visas för elever i högstadiet!
Sambat borde få ett hederspris, det får hon av mig.
Hoppas allt är bra med dig och att du njuter av detta
vackra oktoberväder. Det är ju så vackert ute.
Idag blir det också till att ta det lugnt för mig ,
bomber i huvudet, sandpapper i halsen, en faslig hosta.
Hela jag i olag, men det går ju över, det är ju bara att
ställa sig in på att vila idag också. Det är ju inte bra heller
att ligga, värken i kroppen blir så mycket värre
.... men vad ska jag göra.
Jo ´tänka positivt.
Tänka på speciella ögonblick, ta fram tankar som
gör en lycklig och glad.
Tex.
Det här fina armbandet, som jag har
fått av mitt äldsta och härliga barnbarn Emma ...
det för mig lycklig.
Här ett litet utkast från Dalai Lama´s bok
" Ett meningsfullt liv "
Steg för steg lär oss Dalai Lama att öppna hjärtat, avstå från att göra skada, finna och behålla vårt sinneslugn och mycket annat. Han visar oss hur man övervinner vardagliga känslohinder som vrede, misstro, svartsjuka, otrygghet och ofruktbara tankemönster.
" Dalai Lama´s text ur boken"
Jag reser till många platser i världen, och varje gång jag talar till människor gör jag det med känslan av att höra till deras egen familj. Även om vi kanske träffas för första gången betraktar jag var och en av dem som en vän. Sanningen är att vi redan känner varandra, djupast inne, som människorvarelser som delar samma grundläggande mål: Alla söker vi lycka och vill slippa lidande. "
Ha det så bra min Fina Vän
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 |
4 | 5 | 6 |
7 | |||
8 |
9 |
10 | 11 |
12 |
13 | 14 | |||
15 | 16 |
17 | 18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||
29 |
30 |
31 |
|||||||
|